månadsarkiv: december 2013

En önskan uppfylld!

Mitt konstaterande igÃ¥r att Göran Lambertz inte kan sitta kvar i Högsta domstolen delades tydligen av nÃ¥gra beslutsfattare som skickade ner honom till LagrÃ¥det, där han förhoppningsvis kan verka i tysthet som ”omvittnat skicklig jurist”.

Återstår nu Tarschys utredning som måste hålla undan alla personliga hänsyn till folk med makt, och lyfta upp den groteska inkompetensen hos polis, åklagare och psykiatri i Quickärendet till fullkomlig transparens. Vad som krävs för att återställa den havererade tilliten till rättssystemet (och psykiatrin) är en genomgripande räfst, följd av ett omfattande förbättringsarbete på många olika nivåer för att absolut garantera att något liknande inte kan hända igen.

Utöver Lambertz har också Kwast och Borgström fortsatt sitt patetiska argumenterande, understödda av vissa personliga vänner (som bl.a. Yrsa Stenius, alltså). Det tycks som om jurister har lätt att bli fångar i den syntetiska och konstruerade värld som råder i en rättssal, där retorik ofta är viktigare än sanning. När de sedan fortsätter samma ordmalande i den värld där normala människor verkar så blir kontrasten bedövande.

Det står större saker på spel i Tarschys utredning än bara den historiska skuldfrågan. Det handlar om rättssystemets fortsatta relevans.